Mitt sommarjobb

Som alla studenter så måste även jag sommarjobba för att få min ekonomi att gå ihop under sommarmånaderna.
Som alla naiva soffliggare så sköt även jag upp det där med att söka jobb ända till midsommar. Då sommarjobben givetvis tagit slut.
Paniken spreds sig i kroppen då jag sökte runt på livströtthetens knutpunkt, platsbanken. De få annonserna som fanns visade sig antingen vara över eller under min kompetens och självbild. Jag var körd. Måste jag klampa runt på järntorget med en dunjacka och samla burkar från papperskorgarna? Ska jag damma av dragspelet och sätta mig utanför nordstaden med en basker vid mina fötter? Måste jag ringa mina rika svin till föräldrar med gråten i halsen och be? Tankarna snurrade i min skalle. Nej. Jag ska fan inte krascha nu. Aldrig att jag säljer mig. Eller?. Sälja mig kanske är det jag ska. Att sälja mig är kanske lösningen. Men jag kan ju inte sälja min kropp? Jag har ju lovat att aldrig mer hora. Hur fan kan jag sälja mig utan att behöva gråta i duschen? Jag valde att flyga hem till min hemstad och mina föräldrar. Jag hade fått en riktig pang-idé.

Jag tror inte ens jag sade hej när jag stormade in i föräldrahemmet. Bara sprang rätt in och slog huvudet sönder och samman när jag försökte bemästra vindstrappan i flip-flops. Skit samma, tänkte jag, och lät mitt blonda hår färga sig självt rött av blod. Jag rotade runt på vinden. Andades tungt. Var fan ligger dem? Jag såg dem ju ligga här när jag hämtade skidorna förra vintern. Bingo! Med ett bylte under armen sprang jag ut. Sa inte hej då. Fort som fan till farmor. "Hej Farmor", och så snubblade jag in till vardagsrummet. Rotade runt i bokhyllan och hittade hela fyra stycken. Bingo twice. Tacka Gud för gamla människor. "Hej då farmor", och in i taxin till flygplatsen.

På flyget hem satt jag och log åt vetskapen om att jag hade en skatt i handbagaget. Sommaren var räddad. Väl hemma drog jag fram vad jag tagit med mig. Fotoalbum. Hela sju stycken fotoalbum med bilder från min barndom. Jag öppnade dem och började leta. Bilder där jag lärde mig gå, cykla och besöket på Kolmården bläddrades snabbt förbi. Tonårsbilder från stranden, stugan och gymet tog jag ut. Fick ihop hela trettio stycken. Trettio bilder där jag var barkroppad, lättklädd, eller helt enkelt bara het. Bingo for the fucking third time. Ner med skiten i ett kuvert och på med så många frimärken som ett tyngre brev till Tyskland kräver. Nu var det bara att vänta. Det blev en lång väntan. Ända tills igår faktiskt. Då ringde äntligen telefonen. +49, såg jag att numret som ringde upp mig började med. Bingo 4-ever. Ett samtal skolengelska senare så var jag rik. Eller rik nog att klara sommaren i alla fall. Destroyer köpte alla trettio bilder. Bingo the fucking fifth element. Jag kanske inte klarar av att bli knullad av främmande män, men nog fan kan jag leva med att tusentals bögar världen över runkar åt min barndom. Saknar du sommarjobb?