Inside creamnose throat

En sak jag verkligen hatade när jag bodde i Stockholm var SSU-krogen Crazy Horse. Nu tycker ni kanske att det är underligt att man kan hata en krog , man väljer ju trots allt att gå dit, men jag skyller på mina dåvarande vänner. Crazy Horse var, då i alla fall, stället där man kunde träffa undergroundsvennen. Ni vet den där svennen som var först med Von Dutch kepsen, formel 1 skon och helrövmåsen från Evisu. Hade man tur så var han där , på dansgolvet , gnidandes sin kuk mot en Natasha Peyre lookalike som bara ville ha den. Jag älskade att se honom. Eller dom , det var inte bara en. Nä undergroundsvennen var faktiskt; undergroundsvennarna, plural. Ett trendsättande gäng, samma som alla andra, typ Weekdaygänget på Bam Bam i Göteborg.

Well hursomhelst, jag blev i alla fall ofta, mer eller mindre, tvungen att följa med till Crazy för att hänga vid Jack Vegas maskinerna - i hopp om att vinna femhundra spänn.
Men en kväll , närmare bestämt den 4:e mars 2002 , så såg jag honom för första gången. Bollen alltså. Han satt där helt ensam vid ett bord i hörnet av lokalen och hade , likt en finnig tonårspojke, fötterna upplagda sådär nonchalant på bordet. Nu var det egentligen inte så mycket som skiljde honom från alla andra i lokalen , förutom då en sak; hans ögon. Lika kalla som ishavet där torsken simmar runt. Ja dom var fanimej lika kalla som den där januarinatten jag spenderade i tält på Sibirien. Hursomhelst så besvarade Bollen min blick direkt med att hånle och stirra tillbaka på mig, så intensivt så att det kändes som att han såg rakt in i min själ. Han bara tittade på mig , som Ghaal från Gorgoroth , utan att blinka. Jag blev , vilket jag nästan aldrig blir, skitskraj. Han bara satt där och stirrade på mig med ett snett leende. I säkert fem minuter stod jag bara där och tog hans kalla blick samtidigt som jag nervöst försökte låtsas att det inte berörde mig.

Tillslut tog jag dock mod till mig och avancerade fram till hans bord. "Varför tittar du så konstigt på mig?" , sa jag och lutade mig kaxigt fram, stödd med hjälp av nävarna mot bordet. "Jag kan se att du och jag har mycket gemensamt...Fast långt därinne är du bara en ynklig jävel" , svarade han och tog en klunk från sin flasköl. Han var så rak och verkade så jävla obrydd så jag kunde inte med att försöka ge mig in i en fight med denna kille, istället valde jag att slå mig ned.

Under hela vår följande timslånga konversation så tyckte jag för det mesta att han var en ganska dryg jävel. Kort och avvisande , fast med en jävla allmänbildning och ett självförtroende av järn. Vi pratade om det mesta , fast det kändes som att samtalet tillslut fick sitt egna liv och ledde sig självt in på ämnet livskvalitet. "Livskvalitet , ja visst vet jag vad det är. Jag har det varje dag, HELA TIDEN" , sa Bollen och kallade servitrisen för "lilla stumpan" när han dricksade henne. Så vi började tala om att fånga dagen och all såndär shit som jag älskar mer än allt annat.

Slutligen började det att bli dags att röra sig hemåt så vi bestämde oss för att dela en taxi , då det visade sig att han bodde nära mig. "Nytorget tack" , sa Bollen till chauffören när vi steg in. Väl i taxin blev stämningen aningen tryckt och jag kommer ihåg att jag tänkte att om jag haft en kniv skulle jag kunna skära luften i bitar och äta mig mätt på den. Bollen gav mig en blick , som nästan skrek "JAG HAR STÅND", och hade sin tunga hängande utanför munnen. "Orkade han inte stoppa in tungan ens? hur cool kan man vara?" , tänkte jag och försökte mig nu på att stirra in i hans själ. Plötsligt knäppte han upp brallorna , tog fram kuken , tog sin hand bakom min nacke och tvingade min mun att suga honom. Och som jag sög honom , med tårar rinnandes nedför mina kinder till tonerna av mina konstanta kväljningar. Han kom i min hals och tvingade mig att svälja hans säd så den skulle "sprida liv i min mage" , vilket han sa med ett hånskratt. Nu är Bollen min bästa vän och jag har förlåtit honom. Jag förstår nu varför han våldtog min mun, han ville knäcka mig ,för att kunna bygga upp mig till den självständiga sökaren jag är idag. Jag älskar dig för det Bollen.

Vårkänslor

När jag var yngre brukade jag stå och hänga vid staketet, som skiljde vår gård från grannens , blängandes på den lilla grannflickan som brukade sitta och leka med sin docka på gräsplätten vid garageuppfarten.
Hon satt för det mesta och nynnade på Idas sommarvisa medan hon kammade den brunhåriga dockas hår bestämt , en så idyllisk scen att mina ögon alltid tårades.
Jag brukade stå där, tårögd, och blinka mot henne med båda ögonen varje gång hon tittade åt mitt håll. En gest för att visa att jag minsann också var lekfull.
Hon brukade ibland slänga mig en kyss, för att sedan titta ner generat mot dockan som låg där tryggt i hennes famn.
Vår relation hade byggts upp på ögonkontakt , gester, och leenden, lilla Hanna och jag.

Men så en dag , en varm augustimorgon , lånade jag min pappas van för att ta en tur runt kvarteret , spanandes efter skoj.
Plötsligt kom en boll rullandes ut på vägen och jag tvärnitade sekunden innan lilla Hanna skulle till och bli mosad av min kofångare. - Gick allt väl ? , frågade jag och hon nickade mot mig med ett kritvitt lätt chockat ansikte. - Vill du åka med på en sväng? , frågade jag, och ledde in henne genom bakdörren innan hon ens hunnit svara.
Jag satte mig i förarsätet och körde runt i byn i flera timmar , innan jag slutligen valde att stanna till på rastplatsen vid ån. Jag gick ut genom förardörren , öppnade bakdörren, och såg solen lysa över Hannas lilla kropp som låg hopkurad i ett hörn av bilen.
Jag klev in och möttes av hennes skräckslagna blick som sa att hon visst inte ville vara med på någon dum biltur med mig. Jag brydde mig inte utan tog istället av mig mitt bälte, band fast hennes händer i järnräcket som fanns under rutan och tog fram en låda nål och tråd som låg gömd under sätet.
Sakta började jag sy igen hennes vänstra öga och fingrade upp en stump läppstift från fickan som jag drog över hennes läppar tills dom blev helt röda.
Med hjälp av ett rakblad jag hittat i handskfacket skrapade jag bort hudbitar från mina underarmar som jag sedan limmade fast i hennes nacke.
Jag tvingade henne att lukta i några flaskor rengöringsmedel så hon blev luddig innan jag lade henne i min famn och började kamma hennes lockiga flickhår. -Du och jag Hanna , sa jag, och började stilla nynna på Idas sommarvisa.

Nästa morgon bör hon ha vaknat upp hemma i sitt flickrum , kanske med en liten trådstump hängandes från ena ögat, men hos en mamma som aldrig någonsin varit så glad över att se henne.

IKEA har fattat vad det handlar om

Det är bara genom vardagens bagateller man kan uppnå en god livskvalitet. Besegra din rival som hindrar dig att nå den sanna och vackra kärleken. Förför det unga syskonparet och låt dom kriga mot varandra om din kärlekens sabel. Det där med att skaffa en karriär är bara nyliberalismens bullshit som kommer att stressa dig sönder och samman. Skörda de saftiga frukterna som dagen ger dig!